Så fort Felix får chansen så sticker han. Han är inte rädd för nåt och älskar när man springer efter efter honom. Det är ganska vanligt att barn med Downs syndrom är rymningbenägna. Våra grannar är medvetna om detta och står på språng när de ser Felix komma farande, kommer vi eller måste de göra en insats? Jag är orolig att vi inte ska se när han sticker och nu när det går mot sommaren är jag rädd att han ska ramla i någon pool... Hemska tanke! Kom ihåg att använda poolöverdraget blir mitt meddelande idag!
Vilken mardröm... ändå kan jag inte låta bli att fnissa åt busen. Men förstår om det är minst sagt obehagligt. Jag är livrädd för vatten och barn. USch!
SvaraRaderaHar också en liten rymmare så jag vet hur du känner. Jag har följt efter våran L några ggr för att se hur långt hon går. Slutade med att jag fick bära henne hem när jag insåg att hon skulle till affären (500 m hemifrån)för att köpa morgonbullar. Så jag fick stoppa henne.
SvaraRaderaVi håller på och hägnar in för fullt fast nu har hon även lärt sig smita genom häcken in till grannarna på baksida.
William är också en rymmare, han kan gå hur långt som helst utan att bli rädd att han är själv!
SvaraRaderaHar ni inte staket? Man kan ju få det av kommunen genom hab!
Gillar hans uttryck i slutet på filmen ser ut som att han tänker " men mamma vad gör du?"
SvaraRaderaEn väldigt tuff rymmare:-)
SvaraRadera