Ett handikappat barn mer eller mindre...

Nu har Felix gjort två rymningsförsök från dagis på tre dagar. Personalen har, hängandes över staketet, fått tag i honom i sista stund. Snövallarna är så höga att det på vissa ställen endast är ca 25-30 cm till kanten. Inga problem för Felix att ta sig över. Jag tvivlar inte på att personalen inte har koll men jag tänker på om det händer något som "stör ordningen" och Felix får för sig att sticka, då går det snabbt!
.
Därför knallade jag in till enhetschefen idag och sa åt henne att kalla dit någon snubbe att skotta lite :). Hon blir så glad när hon ser mig, ha ha... Hon visste inte vad de skulle säga eftersom att det är likadant över allt. Ja men alla förskolor har inte ett barn som Felix menade jag. Men då menade hon att det fanns snö vid HELA staketet runt HELA förskolan. Ja men då får de väl skotta runt HELA då, sa jag. Men det är ju bara på några ställen där det är så högt som på bilden och det är ju bra där som det behövs. Jag har full förståelse för att "snöskottarna" har fullt upp men en sån sak vid en förskola borde prioriteras. Man ser ju rätt ofta barn som leker själv vid staketet och personalen kan inte se allt, det är helt omöjligt.

För ett par år sedan var det ett annat barn som rymde och då togs det på stort allvar och det var väldigt allvarligt. Det blev möte och samtal visserligen för att föräldrarna ville det men ändå. Hon var medveten om att Felix hade rymt och borde kanske då ha sett till att snön försvann. Vad händer om han eller något annat barn sticker när ingen ser, tänk er rubrikerna!
.
Jag är inte orolig för att lämna Felix på dagis men det skulle kännas bättre om snövallarna försvann! Jag får väl gå dit själv med min spade! :)