Efter en stund kom en dagiskompis till Jesper och hennes mamma och la sig bakom oss. Mamman gratulerade till tillskottet och frågade om allt gått bra så där som man gärna gör. Jag berättade då att han hade Downs syndrom (har ju berättat tidigare att jag hade något ticks på alltid berätta för fok om Felix diagnos) varpå hon utbrister: Jaha, ni gjorde inget prov? Nej...., 
svarade jag. Sen minns jag faktiskt inte vad vi sa. Jag vet att jag blev ledsen. Hur tänkte hon egentligen? Menade hon helt ärligt att "om ni gjort ett prov så hade ni kunnat ta bort honom", jag tror inte hon menade att vi hade kunnat vara förberedda på situationen genom att göra ett prov om jag säger så. Jag är, återigen, så himla glad att jag inte har gjort några prov på några av mina barn när dom låg i magen, tänk om jag hade fått ett ds-besked och med min kunskap om ds (då), vem vet vad jag kanske hade gjort då? Fy, usch, ryser! Jag bestämmer inte vilket barn som är välkommet till mig, jag är tacksam över att jag överhuvudtaget HAR barn.
svarade jag. Sen minns jag faktiskt inte vad vi sa. Jag vet att jag blev ledsen. Hur tänkte hon egentligen? Menade hon helt ärligt att "om ni gjort ett prov så hade ni kunnat ta bort honom", jag tror inte hon menade att vi hade kunnat vara förberedda på situationen genom att göra ett prov om jag säger så. Jag är, återigen, så himla glad att jag inte har gjort några prov på några av mina barn när dom låg i magen, tänk om jag hade fått ett ds-besked och med min kunskap om ds (då), vem vet vad jag kanske hade gjort då? Fy, usch, ryser! Jag bestämmer inte vilket barn som är välkommet till mig, jag är tacksam över att jag överhuvudtaget HAR barn.Felix sitter här bredvid, killar mig lite på armen, stryker mig över ryggen. Böjer sig fram och vill ha ett leende, lägger huvudet emot mitt och vill ha en puss. Skrattar lite lätt och fortsätter och tittar på Moraträsk. Han är underbar min Felix!
9 kommentarer:
Så där brukar jag också tänka, Jag var till och med där för samtal om fostervatten prov men läkare sa att det var stor risk för missfall om jag gjorde det och att "risken" att jag skulle få ett barn med ds var väldigt liten! Men tänk om jag gjort provet, då kanske jag gjort abort? för då visste man ju inte det man vet nu! Usch vågar knappt tänka på det!
Vi var överens om att inte göra något prov pga div omständigheter. Men visst har även jag fått kommentaren: Gjorde ni inget prov?? Många gånger och till slut svarar man bara nej! Ibland kommer följdkommentaren, ja, det syns ju inte så mycket och då brukar jag svara: men en kromosom för mycket har hon oavsett.
Din lilla Felix är verkligen jättesöt! Fin bild på er båda. Ja, sådana kommentarer glömmer man inte. I vårt fall känns det skönt att kunna säga; jo, vi gjorde fostervattensprov, hurså? Då brukar dom tappa hakan...Jag instämmer med allt du skriver - man väljer inte sina barn, dom väljer oss!
Ja det var just en snygg kommentar att fälla, bara så där över bebisens huvud, där han låg alldeles oskyldig och söt.
Det finns så mycket korkighet!
Jag och Martin får också barn dvs vi skaffar inga.
Kram
Hej!
har lagt frågan och svaret från Dahqvist, längst på min blogg!
Nej, och varför skulle man göra det.Vår gamla granne fick en son för 30 år sedan och hade mycket svårt att bli gravida efter det, men blev till slut gravid när sonen var ca 10 år och gjorde då ett fostervattensprov. Provtagningen resulterade i missfall och sedan blev de aldrig gravida igen.
Appråpå det du skriver idag så skulle denna mamma fått ett starkt svar på tal från dig, om hon hade sagt det idag.
På söndag ska jag o Felix jobba med "B", som är min hemläxa i nätverket till nästa träff.
Tack Marie, du har så rätt! Ja den kärringen skulle fått på moppo!
Ja ingen annan har börjat fundera på sin läxa så du kan var först då!
Hörs! :o)
ja den dagen minns jag faktiskt när vi var i gropen.
Ok, det var alltså du, mindes inte om det var du eller Sofia...¨
:o)
Skicka en kommentar