Igår blev det 10 km kvällspromenad med Sofia i mörkret! Vi brukar gå hemifrån samma tid och sen möts vi på halva vägen. När man går över järnvägen i närheten av oss är det alltid en gatlykta som är trasig och där är det buskar och träd och kolsvart förstås! Varenda gång man passerar där är man livrädd! Jag brukar t o m gå bilvägen runt för det känns säkrare men nu var det två skummisar vid busshållsplatsen så jag vågade inte det heller...
Ska ringa Kommunen idag, det där får de åtgärda NU! Träden skulle behövas tas ner oxå men det kommer nog inte hända förrän något hemskt händer. Som vanligt! Belysningen stoppar ju inte idioter men det kan vara av värde att se var man sätter fötterna oxå.
Jag joggade lätt över bron och där det är som värst la jag in en fartökning :) Bilnyckeln som ett vapen i ena handen! Sen gick Sofia med mig hem, precis på bron hade vattnet frysit till is och vi halkade men lyckades stå på benen! Min första tanke var att en mördare hade hällt ut någon vätska för att fälla sitt offer och nu skulle komma och slå oss i huvudet... Ja ja...., det hade ju kunnat vara så! Jag skjutsade hem Sofia med bilen! Fan att man ska behöva vara rädd! :(
Till jobbet och in i grottan! Trevlig fredag!
- Posted using BlogPress from my iPhone
2 kommentarer:
Håller med! Det är läskigt att gå där när det är mörkt... Bra att du har nyckeln att sticka i ögonen på idioter.
Ja, det är inget vidare alls. Jag är oxå livrädd. Sprang spåret här på Rönnby i veckan. Startade 18.30 men sprang bara 5km för det var mörkt och kallt och mycket (i mitt tycke skumma människor) fortsatte och springa runt Rönnby istället. Ska jag se nåt positivt så har jag nog inte sprungit 5km så fort nån gång :-)
Skicka en kommentar