Nu har vi haft vår 17:e nätverkstäff, shit det är ganska många. Dock är det den sista för med vår handledare, iaf för en period. Vi har träffats 3 ggr/termin hemma hos oss och sen har hon följt Felix på förskolan. Vi får jättemycket bra material och tips på våra träffar men vi känner att vi int får något gjort hemma och det är inte heller någon i nätverket som lyckats få Felix att språkträna, han vill inte! Punkt slut! För tillfället känns det som att vi bara sitter och betalar.
Vi har iaf bestämt oss för att fortsätta med vårt nätverk själva för att hålla alla uppdaterade. Ibland kan man ta in någon som kan hålla en kortare teckenkurs tex, jag hoppas oxå att dagis vill fortsätta komma för att få det hela lite mer seriöst. Just nu känns det som att det räcker om nätverket koncentrerar sig på tecknandet och vi struntar i att blanda in språkträning som bara ger dåligt samvete. Det är skillnad på språkträning som sker spontant och språkträning som man har på papper som man inte får till då Felix inte vill. Förstår ni hur jag menar? Om man vet om hur man ska göra men inte får till det är det jobbigt, om du däremot ligger på golvet och leker med Felix och kommer på att bilen kan låta som ett S när han kör känns det som du gjort något mer än vad som förväntades av dig.
Jag försökte förmedla att vi är tacksamma om nätverket lägger fokus på tecknandet och gör sitt bästa där. Alla som inte träffar Felix dagligen har jämt göra med att få till tecknandet och då känns det dumt att lägga på ytterligare saker som ska fungera när Felix dessutom inte vill. Sen är det inte lätt för anhöriga att hålla igång tecknandet heller då de inte träffar Felix dagligen, så är det! Sen vet ni själva hur det kan vara om du tex ska prata engelska brevid någon som kan bättre, det är inte alltid så roligt, man känner sig lätt osäker. Jag blir förresten väldigt osäker när jag ska teckna med våra vänners barns om är några år större än Felix, då känner jag mig riktigt kass! Jag förstår med andra ord vårt nätverk, det är inte så lätt!
Hos oss föräldrar ligger det ju en stor frustration i att han inte pratar och man vill att alla ska hjälpa till men det är svårt att hitta en balans, man vill ju inte att nätverket ska må dåligt för att det inte får till jobbarstunderna med Felix, det får inte vi heller just nu.
Jag ska mejla enhetschefen ang framtiden med förskolan och vår näthandledare. Jag tycker att det vore bra om de hade någon kontakt kvar med henne någon gång per termin för att kolla av vad som händer. Det är ju inte så många av oss som har någon utbildning av hur man lär barn med språkträning prata osv. Tips är ju alltid bra!
Vi har ett ganska stort nätverk vilket jag är väldigt tacksam över!
2 kommentarer:
Bra! Man måste inse att man inte är någon supermänniska som har all tid i världen. Vi har inte heller fått till annat än dåligt samvete när man inte hinner med allt man får höra är bra att göra i språkträning. Så vi känner att det fungerar bäst att öva när tillfället kommer - fånga tillfället när Felix är mottaglig.
Jag tycker det låter jättebra Ylva! Man får ha öppna sinnen då alla barn ju är olika och benägna att "ta in" olika saker.
Lycka till!
Kram!
Skicka en kommentar