lördag 14 februari 2009

Handbollsträning

Nu på eftermiddagen har jag varit och tränat handboll. Jag har spelat handboll tidigare i ca 14 år men nu var det kanske sex år sedan sist. Fast det var inte så seriös som det låter utan det var en möhippa med en gammal handbollskompis som ska gifta sig. Vi är inte bjudna på bröllopet utan de behövde ha några fler spelare så de fick ringa in några gamla rävar :) Handbollen sitter ju i ryggmärgen och jag blev riktigt sugen men låter det stanna där!
Ser ut som jag har roligt va?

8 kommentarer:

malin sa...

Du ser ut som ett proffs!:D

Skolgatan sa...

Men jag som trodde du skulle börja igen,du ser iallafall skitproffsig ut:-)

Kram

Unknown sa...

Hej Ylva,
jag är mamma till Elina i Jespers klass....är granne med Sofia och Jessica. För att göra en lång historia kort... I höstas fick jag Jessicas bloggadress, kollade in lite på hennes länkar nån gång varpå en var din blogg. Läste om hur du fått Felix, senare hört av dej till BB och erbjuda hjälp och fick inget gensvar. För 6 veckor sedan fick min systers vän ett barn med DS, varpå jag nämnde detta för min mor som jobbar på gyn/förlossing/BB och hon tyckte det lät jättekonstigt att de tackat nej till dej. Hon tog upp detta på jobbet och de verkade intresserade, SÅ, min mamma kommer nog ringa till dej och kolla läget. (Några på BB kände igen dej eftersom du jobbar på lasarettet vad jag förstår.)Har inte sett dej på skolan och kunnat säga detta, så jag ville bara tala om det och hoppas det känns ok...konsekvenserna av att ha en blogg ;-)
Mvh
Malin Eriksson

ylvisen sa...

Hej Malin!

Ja men va bra, jag anmälde ju mitt intresse för att kunna hjälpa till å en dag kanske jag får göra det! Din mamma får gärna ringa mig! Meningen med bloggen är ju att nå ut och kanske ändra någons inställning och visa att livet med ett ds-barn inte innebär slutet! :o)

När jag hämtade Jesper i torsdags sa Elina: Min mamma brukar titta på din hemsida :o), Va roligt sa jag!

MVH Ylva

Sara sa...

Fasen Ylva, det ser ju kanonbra ut. En comeback vore väl nåt, du har ju inte så mkt annat för dig ändå ;-)
Kram

ylvisen sa...

Ja det skulle vara därför då, att ha ihjäl lite dötid! :o)

Unknown sa...

Ok va bra! Då ska jag säga till henne att jag meddelat dej... (om hon inte redan ringt)
Hoppas det blir nåt av det, det verkar som det behövs.
Ha det bra!
Malin

ylvisen sa...

Nej hon har inte ringt med det är ok att hon gör det! Måste bara förtydliga en sak, de tog emot mitt nummer men sen verkar det inte ha hänt så mycket mer,hamnade kanske i någon pärm typ, jag blev alltså inte nekad utan mer nonchalerad... //Ylva